Vad tycker du själv, Ronja Keiramo?

Ronja Keiramo, som spelar huvudrollen i miniserien Ihan Kassalla, är på uppgång. Skådespelerskan är redan känd från filmen Levoton Tuhkimo och den senaste dramaserien Imago. Att medverka i den humoristiska men tankeväckande miniserien var ett naturligt val för Ronja: hon förstår ekonomisk osäkerhet och tror på humorns milda kraft.

Hur känns det att vara med i en miniserie?

Det var verkligen intressant att vara med i det här. Det är den första reklamfilmsproduktionen jag har gjort. Som skådespelare har jag gjort mer teater och andra dramaproduktioner, så det här är nytt för mig. Serien har också ett mycket viktigt budskap.

Vad tyckte du om manuset när du läste det?

Det är väldigt insiktsfullt och jordnära, och det bygger på vardagliga situationer på ett sätt som man kan relatera till. Det finns några väldigt igenkännliga situationer i det, även om jag inte själv har varit med om exakt samma saker. Jag kan tänka mig att sådant här händer i verkliga livet också.

Och skildringen av relationen mellan far och dotter?

Det var verkligen trevligt att spela mot Juha. Vi hittade snabbt vår dynamik, trots att jag aldrig hade träffat honom tidigare.

På ett fiktivt plan finns det en bra kemi mellan far och dotter i serien. Dottern utnyttjar, utan att inse det, sin fars godhet och får pengar av honom och så vidare. Men taxiscenen i sista avsnittet visar tydligt att fadern inte är undergiven.

Vad tycker du, är det bättre att förbereda sig på det värsta eller leva i nuet?

Jag balanserar mellan de två. Jag är något av en förberedare och har lärt mig att det är bra att alltid ha pengar på banken. Detta gäller särskilt nu när jag är frilansskådespelare utan fast inkomst.

Jag gillar att leva i nuet, men det kräver förstås pengar och inkomst – på sätt och vis är det ett privilegium att kunna leva så. I mitt yrke går det i cykler. När man har pengar kan man leva mer fritt, men samtidigt måste man förbereda sig på sämre tider.

Vad tycker du om att använda humor och lättsamhet för att kommunicera ett allvarligt ämne till unga vuxna?

Jag tycker att det är bra; jag personligen gillar humor som ett sätt att hantera allvarliga frågor. Humor är det enklaste sättet att vinna över människor, åtminstone för mig som tittare. Det är ett bra sätt att engagera tittaren och väcka deras intresse. Det kan också vara en lättnad att kunna skratta åt ett allvarligt ämne. I den här produktionen kommer humorn från Sanni och hennes sorglösa attityd, inte från arbetslöshet eller fattigdom.

Vad tycker du om utkomstskyddet och unga vuxnas kunskap om detta ämne?

Det är inte mycket känt om det! Jag själv lärde mig bara om dessa saker under studietiden. Utkomstskyddet skulle kunna diskuteras i gymnasiet och yrkesskolan. Det verkar vara svåra vuxenfrågor som inte blir konkreta förrän de påverkar en personligen.