Så lyckas du i löneförhandlingar – experttips för anställda
Artikel
Ämnen
- Arbetsrätt
- Lön
- Rättshjälp
Lönförhandlingar gör många människor nervösa, även om de är en naturlig och viktig del av arbetslivet och karriärutvecklingen. När ska man be om löneförhöjning, hur kan man motivera det och vilka rättigheter har man som anställd? Kirsti Paloniemi, som har arbetat med lönefrågor i över 30 år, svarar på dessa frågor. Läs också de viktiga punkter som tas upp av Taija Numminen, YTK Arbetslivs ledande jurist.
I jobbannonsen frågas efter ditt löneanspråk. Vad lönar det sig att skriva där?
Det första steget är att ta reda på lönenivån inom ditt område. Du kan använda kollektivavtalet för din bransch, där lönekategorier och minimilöner anges. Alla kollektivavtal finns tillgängliga på Finlex.
”Kontrollera lönenivån för ditt yrke och lägg till lite flexibilitet i din begäran. Detta ger dig lite utrymme att förhandla nedåt”, råder Kirsti Paloniemi.
Ett annat alternativ är att presentera ditt löneanspråk som ett intervall, till exempel 3 200–3 500 euro. Om din situation är ovanlig – till exempel på grund av byte av bransch eller långtidsarbetslöshet – är det värt att nämna att lönen är förhandlingsbar.
”Den lön som man kommer överens om i början av anställningsförhållandet avgör ofta nivån för de kommande åren, så det här ögonblicket är viktigt”, påminner Paloniemi.
När är det lämpligt att begära löneförhöjning?
Det första idealiska tillfället för detta är när anställningsavtalet undertecknas: man kan komma överens om en översyn, till exempel efter provanställningsperioden.
Det är också naturligt att ta upp frågan om löneförhöjning när din arbetsbeskrivning ändras eller dina ansvarsområden utökas.
– Som en mycket grov riktlinje skulle jag säga att du kan be om löneförhöjning ungefär vartannat till vart tredje år. Mellan dessa tillfällen sker ofta generella löneförhöjningar, så det finns ingen anledning att förhandla hela tiden.
Hur ska du motivera en löneförhöjning?
Den viktigaste faktorn för att fastställa lönen är svårighetsgraden i arbetet. Om din arbetsbeskrivning har utökats eller dina ansvarsområden har ökat är detta ett tydligt skäl för en lönehöjning.
En annan viktig faktor är dina egna färdigheter och framgångar.
– En löneförhöjning bör motiveras med konkreta exempel: var du har lyckats med, vad du är bra på och hur du tillför värde till organisationen, säger Paloniemi.
Att bara ha arbetat i ett visst jobb eller hos en viss arbetsgivare i flera år är vanligtvis inte tillräcklig grund för en löneökning, såvida inte kollektivavtalet för branschen innehåller erfarenhetsbaserade löneökningar.
Inte heller ökningar av dina personliga utgifter, såsom låneräntor eller hyra, är vanligtvis tillräckliga skäl för din arbetsgivare.
Hur ska man diskutera löneförhöjning?
Ta först reda på vem som fattar beslutet: är det din närmaste chef eller någon annan? Förbered dina argument noggrant och begär ett möte, till exempel via e-post.
– Även om man ofta säger att utvecklingssamtal inte är löneförhandlingar, tycker jag att det är helt acceptabelt att ta upp frågan om lön i slutet av ett utvecklingssamtal.
Det finns dock en sak du bör undvika: utpressning.
– Att hota med att säga upp sig ger ett dåligt intryck och kan påverka hur din arbetsgivare ser på dig i framtiden, påpekar Kirsti Paloniemi.
Vad är en lämplig löneförhöjning?
Det finns inget generellt svar på denna fråga, eftersom startlöner och skälen för löneförhöjningar har stor inverkan på detta. Enligt Paloniemi är dock en löneförhöjning på cirka 5–10 procent en realistisk utgångspunkt i många situationer.
Vad händer om du inte får någon löneförhöjning?
Enligt Paloniemi är det i så fall värt att fråga efter orsaken.
– Beror det på företagets ekonomiska situation eller på att dina meriter inte är tillräckliga? Det är också värt att fråga hur detta kan påverka din egen lön i framtiden. Vad bör du göra för att möjliggöra en löneförhöjning i framtiden?
Det är också värt att hålla ett öga på din egen organisations ekonomiska situation: om utsikterna är dåliga kan det vara klokt att vänta på ett bättre tillfälle att be om löneförhöjning.
Advokatens topp 3: Tänk åtminstone på dessa punkter vid löneförhandlingar
1. Alla lönerelaterade avtal skriftligt
Avtal om lön – både anställningsavtalet och eventuella senare höjningar – ska alltid dokumenteras skriftligt.
Om en löneökning har avtalats för framtiden, till exempel efter en provanställningsperiod, är det särskilt viktigt att dokumentera detta. Det är tydligast att omedelbart dokumentera ett specifikt belopp i euro, snarare än att bara tala om en löneökning eller översyn vid ett senare tillfälle.
2. Lönetransparens förtydligar förhandlingarna
Nationell lagstiftning som genomför EU:s direktiv om lönetransparens är fortfarande under utarbetande, men den kommer att förbättra transparensen i ersättningen under rekryteringsfasen. Denna information kommer att ingå i jämställdhetslagen, som kommer att kräva att arbetsgivare ger jobbsökande information om startlönen eller den planerade löneskalan för den tjänst de söker, baserat på objektiva och könsneutrala kriterier. Detta kommer förhoppningsvis att göra det lättare för arbetssökande att förhandla om sina löner i framtiden.
3. Lika lön för lika arbete – om det inte finns en giltig anledning till skillnaden
Enligt lagen om anställningsavtal ska arbetstagare behandlas jämlikt. De som utför samma eller likvärdigt arbete har alltså samma lön, om det inte finns en godtagbar grund för löneskillnaden.
Godtagbara skäl är till exempel erfarenhet, kunnande, utbildning eller språkkunskaper, det vill säga just de omständigheter som det lönar sig att motivera en egen begäran om löneförhöjning. Däremot är till exempel kön eller ålder inte tillåtna grunder för att betala olika stora löner.
Juristkompisen är här för att hjälpa dig!
Som medlem i YTK Arbetsliv kan du få snabb och kompetent hjälp av Juristkompisen i svåra situationer på jobbet. Kämpa inte ensam om du har frågor om din lön eller ditt anställningsavtal – kontakta Juristkompisen.