Flummig arbets­löshet

Ämnen

• Arbetslöshet
• Permittering

Det har förekommit en livlig offentlig debatt om arbetslöshetssituationen i Finland. Det råder ingen enighet om huruvida arbetslöshetssituationen är normal, dålig eller mycket dålig. Situationen kompliceras av ett stort antal lagändringar.

Oroande ut­veckling

Det har förekommit en livlig offentlig debatt om arbetslöshetssituationen i Finland. I slutet av september publicerade Statistikcentralen arbetslöshetssiffrorna för augusti. Arbetslösheten hade stigit till tio procent. Enligt Statistikcentralen har ingen annan arbetskraftsundersökning sedan 2009 visat en så hög arbetslöshet.

Många ekonomer kommenterade Statistikcentralens rapport så snart den publicerades. Det fanns stor oro och inte mycket hopp om att situationen skulle förbättras. När siffrorna hade begrundats blev kommentarerna ännu mer dystra. Man talade särskilt om ökningen av långtidsarbetslösheten och den växande andelen ungdomar i denna grupp.

Kanske inte trots allt

En representant för finansministeriet anslöt sig snart till diskussionen och hävdade att påståendena om en arbetslöshetskris var överdrivna. Sysselsättningssituationen hade inte försämrats i samma utsträckning och antalet förmånsmottagare hade inte ökat. Försämringen av arbetslöshetssiffrorna förklarades särskilt av minskningen av antalet personer som deltog i arbetsförmedlingens verksamhet. Detta har lett till en ökning av antalet arbetslösa arbetssökande i statistiken. Budskapet var därför att arbetslöshetssituationen är dålig, men inte så dålig som statistiken antyder.

Samma tolkning framfördes av arbetsmarknadsforskare som bedömde den övergripande situationen utifrån antalet arbetade timmar. De fann att även om arbetslösheten hade ökat, hade antalet arbetade timmar inte minskat i samma utsträckning. Med andra ord har den ökade arbetslösheten inte orsakats av en minskning av antalet tillgängliga arbetstillfällen. Den ökade arbetslösheten kan därför förklaras framför allt av nya arbetssökande, dvs. personer som kommer från utanför arbetsmarknaden. Invandrare lyftes särskilt fram.

Från organisationssidan beräknades det dock snabbt att endast ungefär en fjärdedel av ökningen av arbetslösheten kan förklaras av utländska medborgares arbetslöshet.

YTK:s siffror är positiva men för­bryllande

Vi har också funderat över utvecklingen av arbetslösheten redan innan Statistikcentralens siffror för augusti publicerades. Våra egna arbetslöshetssiffror skiljer sig avsevärt från Statistikcentralens. Jämfört med Statistikcentralens arbetslöshetstal på 10 procent ligger vårt arbetslöshetstal närmare 6 procent. Statistiken beräknar arbetslösheten på olika sätt, så det finns en naturlig skillnad mellan dem, men nu är skillnaden större än tidigare och trenderna pekar i olika riktningar.

Tyvärr är statistiken för närvarande snedvriden av ett stort antal lagändringar som påverkar utbetalningen av inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningar. Eftersom YTK:s arbetslöshetstal är beroende av utbetalningsdatum har lagändringarna en direkt inverkan på våra beräkningar av arbetslösheten. Dessutom skiljer sig medlemmarna i arbetslöshetskassan som population från den population som omfattas av Statistikcentralens statistik. Medlemmarna i arbetslöshetskassan är mer etablerade löntagare på arbetsmarknaden. Dessutom skiljer sig åldersintervallet i statistiken åt.

Vi frågar medlem­marna

Vi frågade också våra medlemmar direkt om deras arbetslöshetssituation.* Vanligtvis är de som svarar på vår medlemsenkät främst arbetslösa medlemmar, så arbetslösheten som framkommer i enkäten är högre än den arbetslöshet som beräknas utifrån utbetalningsuppgifterna. Denna gång finns det dock ett märkbart undantag i resultaten, särskilt när det gäller arbetslöshetsgraden. Skillnaden mellan arbetslöshetsgraden i undersökningen och arbetslöshetsgraden i utbetalningsuppgifterna har ökat. Detta tyder på att lagändringar som minskar avgifterna har sänkt vår arbetslöshet, även om arbetslösheten bland våra medlemmar faktiskt har ökat samtidigt.

Situationen kommer att jämna ut sig med tiden, men för närvarande är det något svårt för oss att bedöma förändringarna i arbetslösheten och dess framtida utveckling. Vår prognosmodell, som baseras på uppgifter om inkomstrelaterade ersättningar före lagändringen, förutspår dock inte någon försämring av arbetslöshetssituationen.

Det finns ingen tydlig bild

Arbetslöshet är ett svårt fenomen att mäta eftersom det i sig inte producerar något som kan mätas direkt. Arbetslöshet kan bedömas genom undersökningar, utbetalningar av arbetslöshetsersättning och, å andra sidan, statistik från arbetsförmedlingen. Alla dessa kräver någon form av definition av arbetslöshet som är lämplig för den metod som används, och de är inte kompatibla med varandra. I sig är debatten om detaljerna intressant, men inte nödvändigtvis särskilt fruktbar. Alla de förklarande modeller som presenteras fångar säkert något av fenomenet. Situationen är nu ganska svår: politiska beslutsfattare har inte en särskilt tydlig bild av den aktuella arbetslöshetssituationen.

* Totalt 17 543 medlemmar i YTK Arbetslöshetskassan svarade på Medlemspulsundersökningen. Svarsperioden var 2.10.-7.10.2025.

Petja Eklund

Specialexpert

I mitt arbete samlar jag in och analyserar data om arbetslöshetsskyddet och våra medlemmar. Jag deltar också i YTK Arbetslöshetskassans påverkansarbete. Målet med mitt arbete är att se till att inkomstskyddet fungerar så bra som möjligt.