Läs­kunnighet är arbetslivs- och samhälls­kunskap

Ämnen

• Jobbsökande
• Kunskapsutveckling

Varför är god läskunnighet nästintill en förutsättning för att klara av vardagen, arbetet och samhället i stort? Och hur kan vi sporra oss själva och våra nära och kära att läsa mer? I slutet av januari anordnade vi ett webbinarium för våra medlemmar om vikten av läskunnighet. Vi diskuterade ämnet med Jenni Haukio, chef för samhällsansvar på WSOY.

Läsning har många positiva effekter som sträcker sig bortom vardagen och in i arbetslivet. Bland annat ökar läsning vår förmåga att koncentrera oss och ta till oss information.

”Läsning utvecklar också förhandlingsförmågan. Skönlitteratur stärker vår förståelse för människor, våra emotionella färdigheter och vår empati. Dessa färdigheter är användbara i alla typer av interaktioner, inklusive arbetslivet”, säger Jenni Haukio.

Hon hänvisade också till psykologen Daniel Golemans begrepp emotionell intelligens. Enligt forskning är emotionell intelligens en indikator på framtida framgång i arbetslivet. Av alla aktiviteter som kan utföras ensam eller på egen hand är läsning det mest effektiva sättet att utveckla emotionell intelligens.

Minskande och divergerande läskunnighet väcker oro

Webbinariet lyfte fram oro över minskande läskunnighet och utanförskap, vilket accelererar social polarisering och segregation.

Jenni Haukio nämnde att PISA-studier har visat att minskande läskunnighet kan utgöra en utmaning för unga människors grundläggande vardagskunskaper och deras förmåga att klara av vardagen. Detta är inte längre bara en individuell utmaning, utan ett bredare socialt problem som är kopplat till sysselsättning, ekonomisk kapacitet och Finlands framtida framgång.

Effekterna av minskande läskunnighet syns redan på arbetsplatsen. Till exempel kan stavning eller förståelse av arbets- och säkerhetsinstruktioner vara en utmaning för vissa människor idag.

Särskilt oroande är skillnaderna i läskunnighet: vissa läser mycket, medan andra läser mycket lite eller bara när de måste. Till exempel läser 62 % av pojkarna i årskurs 9 och 45 % av flickorna i årskurs 9 bara när de måste.

Digitaliseringen utmanar vår koncentrations­förmåga

Smartapparater och ständig skärmtid påverkar koncentrationsförmågan hos människor i alla åldrar.

”Det är viktigt att vi inte bara fokuserar på barn och ungdomar, utan att vi vuxna också granskar vår egen skärmtid och det exempel vi ger”, påminde Haukio oss om.

Goda läskunnigheter påverkar vår förmåga att delta i sociala frågor, utvärdera information och delta i konstruktiva diskussioner, till exempel. Vid behov kan vi kritiskt bedöma olika källor och avvisa falsk information.

”Livslångt lärande och läsning spelar en allt viktigare roll för var och en av oss.”

Lyckligtvis finns det många positiva utvecklingar

Trots dessa farhågor har det också skett många positiva utvecklingar inom läsområdet.

”Finländare som läser mycket ligger fortfarande i topp i internationella rankningar. Bibliotekens utlåningssiffror har också återgått till höga nivåer efter coronapandemin, särskilt när det gäller barn- och ungdomsböcker”, säger Jenni Haukio.

På WSOY, som hon representerar, går alla bokformat bra, och försäljningen av tryckta böcker ökade under 2025.

Alla kan främja läsning i vardagen

Flera deltagare diskuterade långsam läsning, läsvårigheter och bristande motivation. Diskussionen betonade att litterära genrer och format inte bör rangordnas: romaner, deckare, poesi, facklitteratur, tryckta böcker och ljudböcker är alla värdefulla. Det viktigaste är att hitta sin egen väg och sitt eget sätt att uppleva läsglädje.

Jenni Haukio nämnde att behovet av lättläst litteratur har ökat under de senaste åren. Som en lösning på detta har Tammi, en del av förlagsgruppen Werner Söderström Osakeyhtiö, nyligen gett ut sin första serie lättlästa böcker.

”Enkel språkstil kan fungera som en inkörsport till läsning för många människor. Det kan vara till nytta för invandrare, personer med lässvårigheter och till och med personer med finska som modersmål.”

Webbinariet betonade att det inte enbart är skolornas ansvar att främja läsning. Det exempel som familjemedlemmar, nära och kära, arbetsgemenskaper och arbetsgivare ger är avgörande.

I chatten och de inledande frågorna delade deltagarna med sig av konkreta erfarenheter och tips:

• Lästips inspirerar andra att plocka upp böcker

• Bibliotek och läsutmaningar sänker tröskeln för att plocka upp böcker

• Att läsa med barn, serier och vackra illustrationer kan väcka läslusten

• Läsgrupper och boktips på arbetsplatsen uppmuntrar till läsning

Se inspel­ningen av webb­inariet

Som medlem i YTK kan du se inspelningen av webbinariet. Inspelningen finns tillgänglig på OmaYTK under hela februari.

 

Vilken bok skulle du rekom­mendera?

Vilken typ av läsare är du? Vilken bok skulle du rekommendera till andra? Svara på vår enkät och delta i vår månatliga utlottning! Varje månad lottar vi ut ett presentkort på 35 euro till onlinebokhandeln Kirja.fi.

Börja läsa nu!

Läsning ger många fördelar, som positiva biverkningar. Som medlem i YTK hjälper vi dig att läsa mer så att du kan lyckas bättre i din karriär.