HFD dömde om plattformsarbete – så påverkar det arbetslöshetsersättningen

Ämnen

• Arbetsrätt
• Utkomstskydd

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fattade i maj 2025 ett viktigt beslut om matbudens arbetsrättsliga ställning. Enligt beslutet ansågs matbud som arbetar för en plattformstjänst vara anställda och inte egenföretagare. Å andra sidan ansåg HFD att matbud inte omfattas av arbetstidslagen, eftersom de har autonomi över sin arbetstid. Detta innebär att deras arbetstid inte fastställs i förväg, att deras arbetstid inte kontrolleras och att de själva kan bestämma sin arbetstid.

Beslutet belyser ett antal aktuella frågor som rör plattformsekonomin, förändringar på arbetsmarknaden och gränsdragningen mellan social trygghet och arbetsrätt. Vilka är konsekvenserna för enskilda arbetstagare, arbetslöshetsförmåner och den finska arbetsrätten i stort?

Varför är beslutet betydelse­fullt?

HFD ansåg att även om budarnas arbete skedde via en digital plattform och innehöll element som vanligtvis förknippas med entreprenörskap, hade arbetet ändå många egenskaper som är typiska för ett anställningsförhållande. På grund av detta ansågs arbetet utföras i en anställningsrelation. Beslutet visar att traditionella kännetecken för anställningsförhållanden också kan tillämpas på nya former av arbete.

Befintlig arbetsrätt anpassar sig inte alltid till nya arbetsformer. Plattformsarbete verkar inom ett område där en arbetstagare kan ha både en entreprenörs självständiga status och en arbetstagares praktiska beroende. HFD:s dom är ett steg i rätt riktning: oavsett arbetsform är det innehållet som räknas. Fall som dessa bidrar till grunden för den fortsatta utvecklingen av regelverket.

Arbetsformerna har diversifierats, men de juridiska kategorierna har förblivit nästan oförändrade. Vad som behövs är en mer övergripande syn på hur sysselsättning och entreprenörskap definieras och hur det sociala skyddet anpassas till dessa former. I Finland arbetar för närvarande en arbetsgrupp med att bereda de lagändringar som EU:s plattformsdirektiv förutsätter. Direktivet syftar till att klargöra plattformsarbetarnas ställning.

Vilka effekter får beslutet på förtjänstskyddet?

Beslutet inverkar inte automatiskt på budarnas anställningsförhållande, utan en eventuell övergång till anställning förutsätter åtgärder av arbetsgivaren. Om arbetet i fortsättningen organiseras som ett anställningsförhållande, bestäms matbudens rättigheter, t.ex. till inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring, på samma grunder som för andra arbetstagare.

När det gäller medlemskap i arbetslöshetskassan är det viktigt att personen är anställd och att arbetsgivaren sköter de lagstadgade socialförsäkringsskyldigheterna. Utan dessa villkor finns det begränsningar i medlemskapet och arbetslöshetsskyddet.

Även om HFD:s beslut bekräftar att arbetet i fråga är arbete i ett anställningsförhållande är det problematiskt eftersom de anställda utesluts från tillämpningen av arbetstidslagen. Syftet med arbetstidslagen är att trygga arbetstagarens viloperioder och att garantera skälig ersättning för övertids-, kvälls- och söndagsarbete. Direktivet har också konsekvenser för arbetslöshetsskyddet.

För att få rätt till jämkad dagpenning för deltidsarbete måste arbetsgivaren övervaka arbetstiden och arbetstidsförkortningen måste kunna verifieras. Eftersom HFD:s tolkning är att arbetstidslagen inte är tillämplig på matbudar, kan jämkad dagpenning som huvudregel inte betalas ut. I en exceptionell situation, där arbetets art eller omständigheterna i arbetet är sådana att en minskning av arbetstiden för heltidsarbete kan fastställas med en hög grad av säkerhet på annat sätt än genom noggrann övervakning av arbetstiden, kan jämkad dagpenning betalas ut. Villkoren i dessa situationer avgörs alltid från fall till fall.

Vilka är konsekvenserna för arbets­givare och platt­formar?

Beslutet kan innebära att plattformsföretagen måste omvärdera sina verksamhets- och avtalsmodeller. Vissa aktörer har redan meddelat att de i fortsättningen kommer att kräva att deras budar har ett organisationsnummer. Beslutet visar att den formella ställningen inte är avgörande i sig – även praktiska arbetsarrangemang spelar roll. Det återstår att se hur plattformsföretagen kommer att följa HFD:s riktlinjer.

Slutligen

Vi kan förvänta oss att se fler lösningar av det här slaget i framtiden – särskilt när plattformsarbete, lätt entreprenörskap och hybridarbeten blir vanligare. EU-domstolens beslut visar att det finns ett behov av tydlighet och förutsägbarhet för både arbetstagare och uppdragsgivare. Arbetslöshetsförmånerna reformeras också för att ta hänsyn till olika arbetsformer. En kombinerad försäkring förbereds för närvarande för att förbättra skyddet i hybridarbetsformer, där en individ är både anställd och egenföretagare.

Paula Virri
juridisk direktör, YTK Arbetslöshetskassan