Medlems­puls: Nästan hälften sparar på sina vardags­utgifter och söker nya sätt att söka jobb

Nästan hälften av de tillfrågade uppger att deras hushålls ekonomiska situation har försämrats under det senaste året. 48 procent av de tillfrågade upplever att den ekonomiska situationen har försämrats, medan 16 procent uppger att situationen har förbättrats.

I vardagen syns detta i form av konkreta anpassningsåtgärder. Nästan hälften (46 %) har skjutit upp större inköp till senare. Över en tredjedel (37 %) har minskat sina matutgifter, och 26 procent har tagit till sina besparingar för att täcka de stigande kostnaderna.

En del av de svarande har tvingats fatta svårare beslut. Fem procent uppger att de har tagit konsumentkrediter för att klara av de dagliga utgifterna, och 11 procent har sålt tillgångar, såsom en bostad eller en bil.

27 procent av de tillfrågade uppger att de söker jobb just nu, medan 23 procent undersöker olika alternativ utan att söka något just nu. Hälften av de tillfrågade är inte på jakt efter ett nytt jobb.

AI:s roll i jobbsökandet är fortfarande ganska liten, men växer. Nio procent av de svarande uppger att de har provat AI som stöd i jobbsökandet, och 12 procent använder det mer aktivt som en del av jobbsökningsprocessen.

Jobbsökandet riktas sällan mot en enda roll. Nästan hälften av de svarande (47 %) söker vanligtvis jobb med 2–3 olika yrkestitlar, och över en fjärdedel (28 %) med 4–5 titlar. Endast 11 procent fokuserar på att söka jobb med en enda yrkestitel

Att skräddarsy ansökan och CV:t är vanligt vid jobbsökning. 46 % av de svarande uppger att de alltid skräddarsyr sitt CV eller sin ansökan när de söker olika jobb eller uppgifter. 32 % anpassar ansökan eller CV:t ibland och endast 11 % anpassar dem aldrig.

När det gäller utnyttjandet av dolda jobb är svaren splittrade. Endast åtta procent av de svarande uppger att de känner till och aktivt utnyttjar dem. En tredjedel (33 %) utnyttjar dem i viss utsträckning, men nästan lika många (31 %) utnyttjar inte dolda jobb alls. Dessutom vet 18 procent av de svarande inte vad ett dolt jobb innebär.

Under det senaste halvåret har löneökningarna varit störst inom bank-, försäkrings- och finanssektorn, där 43 procent av de svarande uppger att de fått en löneökning. Inom den offentliga social- och hälsovårdssektorn är motsvarande andel 36 procent, och bland de som är anställda av en kommun eller ett kommunförbund 33 procent.

Lägst löneökningar har skett inom reklam- och marknadsföringstjänster (9 %), handelsbranschen (14 %) samt inom kultur, konst och underhållning (16 %).

Löneökningarna koncentreras i viss utsträckning till de med högre inkomster. Låginkomsttagare får lägre löneökningar, även om man bortser från den euromässiga nivån. De som tjänar 60 000–70 000 euro per år har fått flest löneökningar.

Åldern påverkar hur löneökningarna erhålls. För äldre respondenter kommer löneökningarna oftare genom kollektivavtal, medan det för yngre framhävs nya arbetsuppgifter och självnämlagda löneökningar. Indexhöjningar har erhållits av respondenter i alla åldrar.

För många av YTK:s medlemmar är investeringar en del av vardagen. 45 procent av de tillfrågade investerar sina pengar, medan 55 procent inte gör det. Den överlägset mest populära investeringsformen är fondinvesteringar: 87 % av de tillfrågade som investerar äger fonder.

Investerande hänger starkt ihop med inkomstnivån. Ju högre inkomst, desto vanligare är det att man investerar. Av dem som tjänar över 70 000 euro per år investerar 74 procent, medan andelen bland dem som tjänar under 10 000 euro är 21 procent. Ändå investerar minst en femtedel av alla inkomstgrupper, vilket är ett positivt resultat.

Av investerarna uppger 35 procent att de sköter sina investeringar aktivt. Aktiviteten beror dock inte på inkomstnivån, utan höginkomsttagare och låginkomsttagare är i genomsnitt lika aktiva investerare. Unga män sköter sina investeringar mer aktivt än andra respondentgrupper.

Oron för ökande arbetslöshet är störst inom reklam- och marknadsföringsbranschen samt inom kommunikationsbranschen. Inom båda dessa branscher uppger 82 procent av de tillfrågade att de är oroliga för att arbetslösheten ska öka inom deras respektive bransch.

Därefter är oron störst inom organisationer och föreningar (66 %), forsknings-, utvecklings- och konsulttjänster (66 %) samt byggbranschen (64 %).

Minst oro för den ökande arbetslösheten finns inom idrotts- och sporttjänster (37 %), fastighets- och uthyrningstjänster (40 %) samt inom bank-, försäkrings- och finansbranschen (41 %).

Reglerna för distansarbete har skärpts, särskilt inom den offentliga sektorn, där 32 procent av de tillfrågade uppger att reglerna har skärpts under det senaste halvåret. Näst mest skärpta regler har upplevts inom transport-, trafik- och lagerbranschen (29 %).

Å andra sidan har utvecklingen inom juridikbranschen varit den motsatta: 16 procent av respondenterna inom branschen uppger att reglerna för distansarbete har blivit mindre strikta.

Användningen av AI i arbetet blir allt vanligare. Drygt en femtedel av de svarande använder det regelbundet eller mycket, och användningen är vanligast inom reklam- och marknadsföringsbranschen samt inom ICT-branschen.