Vanliga frågor om lön

I arbetsavtalslagen finns ingen bestämmelse om minimilön. I princip kan man alltså komma överens om lönen relativt fritt. Lönen ska dock vara minst normal och skälig lön, men inga belopp finns i lagen.  
 
I flera kollektivavtal har man kommit överens om minimilöner för olika uppgifter. Om din arbetsgivare är skyldig att följa kollektivavtalet kan arbetsgivaren inte betala lägre lön än detta.  

Det lönar sig alltid att tydligt och noggrant komma överens om lönens belopp och hur den bestäms i arbetsavtalet. När man kommer överens om ett nytt arbete är det bra att försöka utreda den allmänna lönenivån i branschen och försöka förhandla om en lön på minst den nivån. Ofta är det erfarenheten och den genomförda utbildningen som påverkar lönens storlek.

De allmänna förhöjningarna baserar sig inte på lagstiftning, utan man kommer överens om dem i kollektivavtalen.

Din arbetsgivare kan vara skyldig att följa kollektivavtalet antingen på basis av normalt bindande eller allmänt bindande. Allmänt bindande innebär att arbetsgivare inom vissa branscher ska följa kollektivavtalet, även om arbetsgivaren inte är organiserad i den arbetsgivarorganisation som ingått kollektivavtalet.  

Å andra sidan finns det arbetsplatser och branscher som inte har något kollektivavtal att tillämpa. Då är de anställda inte berättigade till allmänna förhöjningar.  

Det finns dock inget som hindrar arbetsgivaren från att betala allmänna förhöjningar, även om det inte finns någon direkt skyldighet till det. Ofta är det så att arbetsgivarna vill höja arbetarnas lön i enlighet med den så kallade allmänna linjen, så att arbetarnas lön behåller sin köpkraft.  

I så kallade avtalslösa branscher lönar det sig för arbetstagaren att i arbetsavtalet försöka komma överens om att lönen höjs med allmänna förhöjningar enligt ett visst kollektivavtal, även om kollektivavtalet annars inte skulle följas.

Enligt arbetsavtalslagen ska lönen betalas på löneutbetalningsperiodens sista dag, om inte något annat avtalas. När anställningen upphör upphör också lönebetalningsperioden. När anställningen upphör ska alltså slutlönen enligt lag betalas på anställningens sista dag.  

Observera dock att tidpunkten för löneutbetalningen bestäms enligt ovan endast om inget annat har avtalats. Ofta kan det i arbetsavtalet eller kollektivavtalet till exempel vara överenskommet att slutlönen betalas på företagets normala löneutbetalningsdag efter att anställningsförhållandet upphört. Börja med att kolla upp detta.

Om slutlönen inte betalas i tid kan du kräva lön för väntetiden av arbetsgivaren för väntedagarna. Lön för väntetid betalas för högst sex dagar. Dessutom är du berättigad till dröjsmålsränta enligt räntelagen.  

Du har rätt att få en lönespecifikation vid varje löneutbetalning. Lönespecifikationen måste visa vad du har tjänat under löneperioden. På lönespecifikationen måste också anges lönebeloppet och beräkningsgrunden, till exempel antal arbetade timmar och tim- eller månadslön, samt beloppet för olika lönetillägg, till exempel kvällstillägg, och antalet arbetade timmar som ger rätt till dessa.

Om du inte har fått någon lönespecifikation, be din arbetsgivare om en. Det är lämpligt att göra begäran skriftligen. Om din arbetsgivare inte ger dig en lönespecifikation trots din begäran kan du kontakta arbetarskyddsmyndigheten. De kan kontakta din arbetsgivare. Underlåtenhet att tillhandahålla en lönespecifikation kan vara ett brott mot arbetsavtalslagen.

Ja, det måste du. Även om felet inte var ditt har din arbetsgivare rätt att återkräva överbetalda eller oberättigade löner som betalats ut till dig. Din arbetsgivare kan till exempel dra av den överbetalda lönen från din nästa lön. I arbetsavtalslagen har dock arbetsgivarens kvittningsrätt begränsats och arbetstagaren ska ha kvar ett skyddat belopp enligt utsökningsbalken.
 
Om din arbetsgivare informerar dig om att du har fått för mycket betalt rekommenderar vi att du begär en skriftlig förklaring och beräkning. På så sätt kan du kontrollera om en överbetalning har skett. Det är också lämpligt att komma överens om en rimlig återbetalningsplan med din arbetsgivare.

Enligt arbetsavtalslagen har du rätt till sjuklön om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall. Du måste meddela din arbetsgivare om din arbetsoförmåga i enlighet med de riktlinjer som gäller på din arbetsplats. Din arbetsgivare kan kräva att du lämnar in ett läkarintyg.

Enligt arbetsavtalslagen betalas sjuklön för den dag du insjuknar och de följande nio arbetsdagarna, i den mån dessa dagar skulle ha varit dina arbetsdagar. Om ditt anställningsförhållande har varat mindre än en månad vid tidpunkten för arbetsoförmågan, betalas 50 % av din lön ut som sjuklön. Om din sjukskrivning fortsätter längre än din arbetsgivare är skyldig att betala din lön, kan du ha rätt till sjukpenning från FPA.

Om du har ett nolltimmarsavtal eller ett avtal om varierande arbetstid har du rätt till sjuklön om ditt skift under sjukdomsperioden är markerat i arbetsschemat, om annat har avtalats eller om det utifrån omständigheterna kan anses klart att du skulle ha varit på arbetet om du inte hade blivit sjuk. 

Du har inte rätt till sjukpenning om du har orsakat din arbetsoförmåga genom uppsåtligt eller grovt vårdslöst beteende.

Kollektivavtal föreskriver ofta längre perioder av sjuklön. Bestämmelserna kan också skilja sig från lagens bestämmelser i andra avseenden. Kontrollera därför alltid ditt eget kollektivavtal.