Kommunikation och rådgivning, ansökningar om dagpenning, utbetalda förmåner och beslut om dagpenning, information om medlemsavgifter, personliga kontaktuppgifter
Har du gått miste om lönen helt och hållet? Eller saknas en del, till exempel övertidsersättning, kvällstillägg eller semesterpenning? Ta alltid upp frågan direkt med din arbetsgivare. Ofta är redan detta till hjälp.
Fråga din arbetsgivare om din lön först
Börja alltid med att fråga din arbetsgivare om den uteblivna lönen. Ibland kan det handla om ett mänskligt misstag som lätt kan rättas till.
Skicka ett krav (t.ex. via e-post) eller en fråga om den lön du har rätt till till din arbetsgivare. Ett skriftligt meddelande fungerar ofta bättre och gör det lättare att följa upp ärendet om det behövs. Om du vill kan du också använda det färdiga formuläret för lönefordran.
Ange vilken period du anser att lönen saknas för och hur mycket det rör sig om. Du kan också lämna in en fordran på dröjsmålsränta.
Be om betalning inom en viss tidsram (t.ex. inom en vecka).
Be din arbetsgivare att svara skriftligen och ange skälen om de bestrider din fordran.
Fick du ingen lön när anställningen upphörde? Du kan kräva lön för väntetiden
När ett anställningsförhållande upphör upphör också löneperioden. Detta innebär att arbetstagaren måste få utbetald all lön som härrör från anställningsförhållandet, inklusive semesterlön. I anställningsavtalet eller kollektivavtalet kan det anges att slutlönen kan betalas ut inom en viss period efter anställningsförhållandets upphörande.
Om du inte får din slutlön i tid eller om en del av den saknas, lämna in ett krav till din arbetsgivare enligt anvisningarna ovan. Lämna dessutom in ett krav på lön för väntetiden.
Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetstagaren lön för väntetiden, men högst för sex dagar. Om den obetalda lönen inte är klar och obestridd, eller om förseningen i betalningen beror på ett beräkningsfel, har den anställde endast rätt till lön för väntedagarna om han eller hon har meddelat arbetsgivaren om förseningen inom en månad efter anställningsförhållandets upphörande och arbetsgivaren inte har betalat det belopp som ska betalas inom tre arbetsdagar efter meddelandet.
Misstänker du att din arbetsgivare är insolvent? Ansök om lönegaranti
Om det verkar som om din arbetsgivare inte kan betala din lön – till exempel om företaget har gått i konkurs eller på annat sätt har ekonomiska svårigheter – är det viktigt att du lämnar in en fordran till arbetsgivaren och även lämnar in en ansökan om lönegaranti till UF-centret.
Lönegaranti betalas ut för fordringar som uppstår i samband med anställningsförhållandet när arbetsgivaren går i konkurs eller på annat sätt blir insolvent.
Gör så här:
Ansök om lönegaranti så fort som möjligt – du måste ansöka om lönegaranti inom tre månader efter att lönen förfallit till betalning. Observera att varje lönefordran förfaller till betalning separat.
Fyll i ansökan noggrant och bifoga nödvändiga handlingar.
Om din arbetsgivare inte betalar trots din begäran, kontakta Juristkompisen
Om din arbetsgivare inte betalar din lönefordran trots din begäran eller bestrider din rätt till lön, kontakta Juristkompisen. Förse Juristkompisen med relevant dokumentation, särskilt den fordran du har lämnat in till din arbetsgivare och eventuella svar du har fått.
Juristkompisen kan ge dig råd och, om det behövs, hjälpa dig att beräkna din utestående lön.
Preskription av lönefordringar – vänta inte för länge
Lönefordringar har en preskriptionstid. I praktiken innebär detta att om du inte gör anspråk på din lön i tid kan du förlora din rätt till den. Av denna anledning är det viktigt att lösa lönefordringsfrågor snabbt.
Huvudregeln för preskription under anställningen:
Under anställningen preskriberas löner fem år efter förfallodagen.
Under anställningen preskriberas fordringar som grundar sig på arbetstidslagen och semesterlagen inom två år efter utgången av det kalenderår då fordran skulle ha betalats.
Preskriptionstid efter anställningsförhållandets upphörande:
Krav preskriberas om ingen talan väcks vid tingsrätten inom två år efter anställningsförhållandets upphörande.
Krävande av lönefordringar i domstol
Om ett ärende som gäller lönefordran inte kan avgöras i godo, kan arbetstagaren väcka talan mot arbetsgivaren i tingsrätten. Vid rättegången avgörs arbetstagarens rätt till lön.
En rättegång är alltid en sista utväg och det är skäl att noga överväga att inleda den på grund av risken för rättegångskostnader.
Det är bra att diskutera saken med Juristkompisen, som kan ge en juridisk bedömning av ärendet och även berätta om rättegångskostnader. En medlem i YTK Arbetsliv har under vissa förutsättningar rätt till en rättsskyddsförsäkring som täcker rättegångskostnader upp till 10 000 euro. Medlemssjälvrisken är 15 %, dock alltid minst 250 euro.
