Kommunikation och rådgivning, ansökningar om dagpenning, utbetalda förmåner och beslut om dagpenning, information om medlemsavgifter, personliga kontaktuppgifter
En studieledig arbetstagare har rätt få befrielse från arbetet på grund av studier. En förutsättning för studieledighet är att studierna är underställda offentlig tillsyn, facklig utbildning som avtalats separat i kollektivavtalet eller utbildning som är avsedd för lantbruksföretagare. Rätten till studieledighet grundar sig på lagen om studieledighet.
Rätt till studieledighet
Studieledighet kan tas ut i högst två år under fem år, om anställningsförhållandet till samma arbetsgivare har pågått i minst ett år i en eller flera perioder. Om anställningsförhållandet har pågått i minst tre månader har arbetstagaren rätt till högst fem dagars studieledighet. Studieledigheten kan också delas upp i flera perioder eller delas upp så att arbetstagaren arbetar en del av dagen och är studieledig en del. Rätten till studieledighet gäller inte studerande i läroavtalsutbildning.
Ansökan och finansiering av studierna
Arbetstagaren ska ansöka om studieledighet hos arbetsgivaren. Ansökan ska lämnas in skriftligen till arbetsgivaren minst 45 kalenderdagar innan studierna inleds, om studieledigheten pågår längre än fem vardagar. Studieledighet på högst fem arbetsdagar kan sökas muntligen eller skriftligen minst 15 kalenderdagar innan studieledigheten börjar, om inte parterna i arbetsavtalet kommer överens om något annat.
Ansökan ska innehålla tidpunkten för studierna och studieledigheten, formen och målet för utbildningen och studierna, den läroanstalt eller någon annan anordnare, om det är fråga om slutförande av utbildning som påbörjats under en tidigare studieledighet och en studieplan som godkänts för självstudier på heltid.
En studieledig arbetstagare har inte rätt till lön. Vuxenutbildningsstödet som Sysselsättningsfonden betalar är avsett att stöda vuxnas utbildning. I kollektivavtalet eller mellan parter kan man ha kommit överens om något annat när det gäller betalning av lön under studieledigheten.
Uppskov eller avbrytande
Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten, om beviljandet av studieledighet under den tid som avses i ansökan skulle medföra kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Studieledigheten kan skjutas upp med högst sex månader åt gången eller till början av följande utbildningstillfälle, om utbildningen upprepas med längre mellantider än sex månader. Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten högst två gånger i följd om företaget regelbundet har minst fem arbetstagare.
Arbetstagaren kan genom anmälan skjuta upp studieledighet som pågår mer än fem dagar, om detta inte medför kännbar olägenhet för arbetsgivaren. Uppskov med studieledighet som arbetstagaren gjort kan sökas för högst ett år i sänder och ansökan ska göras skriftligen. Arbetsgivaren ska underrättas minst två veckor innan studieledigheten börjar, om arbetstagaren inte vill utnyttja den studieledighet som hen har beviljats.
Arbetstagaren kan avbryta studieledigheten och återvända till arbetet om studieledigheten har beviljats för längre tid än 50 arbetsdagar. Arbetstagaren ska skriftligen meddela arbetsgivaren om att studieledigheten avbryts senast fyra veckor innan hen återvänder till arbetet. Arbetsgivaren är inte skyldig att ta en arbetstagare som har avbrutit studieledigheten i arbete innan anställningsförhållandet för en vikarie som anställts på grund av studieledigheten kan avslutas enligt lag. Kortare studieledigheter (på högst 50 dagar) kan inte avbrytas.
Anställningsförhållande under och efter studieledigheten
Under studieledigheten fortsätter anställningsförhållandet normalt, men arbetstagaren har inte rätt till lön. Arbetstagaren tjänar in ledighet för högst 30 studieledighetsdagar under kvalifikationsåret (1.4–31.3), om arbetstagaren återvänder till arbetet omedelbart efter studieledigheten. Arbetstagaren har dock rätt att återgå till sin tidigare eller motsvarande uppgift efter studieledigheten. Arbetsgivaren får inte säga upp arbetstagaren på grund av att hen har ansökt om eller utnyttjat studieledighet. Studieledigheten utgör dock inte hinder för uppsägning om det finns lagliga grunder för uppsägning. Således kan till exempel personalminskningar som överenskommits vid omställningsförhandlingar också gälla studielediga arbetstagare.
